Jobbigt.


Herregud. Har nog nästan aldrig i hela mitt liv varit så rädd över att förlora en människa jag tycker om. Hjärtat dunkade så fruktansvärt mycket och det kändes nästan som om det skulle pluppa ut genom min mun, så jäkla rädd var jag/är jag. Finns det en gud där ute någonstans så hoppas jag över hela mitt hjärta att allt blir så mycket bättre, allt handlar om tro, allt handlar om att tro på det vi har och haft hitills. Jag vet inte vad jag annars skulle kunna vara kapabel till att göra om allt går nedför, vågar inte ens tänka på det. Jag älskar dig.



Kommentarer
Anonym säger:

Vad är det som har hänt? :(

KRAM!

2010-11-16 | 22:12:38
Bloggadress: http://diaryofalways.blogg.se/
Bettan säger:

<3

2010-11-17 | 12:10:17
Bloggadress: http://roseofdespair.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback