bengibong

Jag orkade inte ta mig ur sängen idag för att gå till skolan men äh det gör inget, verkade vara en ganska ovärd dag iallafall. Imorgon är det religions dag då vi ska lyssna på några föreläsningar så det blir chill. Har inte gjort något alls idag förutom att sitta här och snacka med underbara Erdem. Erdem är en kille som jag träffade en kväll ute i Alanya i september och det sa bara klick kan man väll säga. Han var lite fullare än mig men han var söt. Lite skäggig och med långt hår, precis som jag vill ha det på turkar haha. Men han åkte sedan dagen därpå till Antalya så det var tråkigt men vi har hållit kontakten ända sen då och förhoppningsvis träffar jag honom i Istanbul i juni. Ska bli kul och nervöst att träffa honom igen och det är bra att jag kan träffa någon som kan hålla bort mina tankar från mitt ex som jag förmodligen kommer träffa ett par gånger när jag är nere där och hans fru med och det kommer vara så jäkla jobbigt kan jag tänka mig.

Varför i helvete skulle han gifta sig så kvickt? Kunde vi inte ha hunnit ses och prata ut och lösa allting så vi båda kunnat gå vidare riktigt? Nog för att han typ har gått vidare eftersom han gift sig men jag kan tänka mig att han fortfarande känner något för mig än och jag har ju också gått vidare men jag känner att jag inte har fått något riktigt avslut på det hela. Jag går ganska ofta och tänker på det när något påminner mig om oss förr och jag kommer alltid, alltid att älska honom fast jag vet att det aldrig hade funkat mellan oss i framtiden med alla jäkla hinder som skulle komma upp och förstöra för oss hela tiden men det kommer göra så jävla ont att se honom i ögonen igen och även se hans nuvarande "fru", det skulle inte förvåna mig om jag bröt ihop flera gånger och grät floder och kanske även bara vilja dö när jag åkt ner dit i juni. Jag kommer bli så deppig. Det brukar bli så när jag väl är där nere att jag bara tänker typ på honom men nästan inge alls när jag är i Sverige. Det blir väll så för att jag vet att han inte är långt ifrån mig när jag är där och det suger för jag kan inte fly där nere.

Jag minns hur jäkla kär jag var. Tänk att jag blev kär i honom när jag var 12 år, det är väldigt tidigt men det höll ju fram tills jag var 17 kan man säga även om han blev lika intresserad när jag var runt 14. Jag minns hur jag alltid gick ner till deras hus i Turkiet för att sitta och vänta på honom när han skulle komma hem från jobbet. Ja han och hans syskon har jobbat på nått sy grejs sen de var väldigt små och han var 2 år äldre än mig. Jag satt där nästan varje dag och väntade på att få träffa honom och när jag såg honom komma blev jag så lycklig och glad och det pirrade så otroligt i magen, men ja det var så jäkla underbart. Jag minns det som om det var igår. Jag minns hur vi brukade snegla mot varandra och titta varandra djupt i ögonen så jag blev alldeles för generad och hur vi småpratade om framtiden. Jag minns min första kyss med honom 2006 efter min vespa olycka och allt blev bara så mycket bättre efter det. Jag minns också den dagen då jag tog mod till att berätta att jag älskade honom, det var det modigaste jag någonsin gjort och han har varit den ända jag sagt det till hitills och jag undrar när jag kommer känna så igen mot någon annan. Jag minns när ag åkte tillbaka till Sverige igen så brukade jag räkna ner månaderna och dagarna tills vi skulle ses igen, mina gamla dagböcker är fyllda med längtan till honom.  Det var jag som drömde om att f å gifta mig med honom och skaffa barn och den dagen jag fick reda på att de skulle gifta sig även om vi inte var tillsammans så var det som om nått högg mig i hjärtat, jag har nästan aldrig mått så dåligt som jag gjorde då.

Jag vill att allt bara ska vara bra mellan oss, jag vill att vi åtminstonde ska prata med varandra igen och jag hoppas det blir så när jag kommer ner. När ska jag få känna de känslorna igen? Jag vill känna såndär pirr i magen, jag älskar den känslan. Jag hoppas Erdem kan vara den som gör det men jag pallar inte med distansförhållanden igen, jag orkar inte med det. Suck.

Ibland minns man tillbaka och blir så jäkla ledsen. Jag mår inte bra nu.