bengibong

Nu ska jag berätta om en riktigt konstig kväll. Igår kväll runt 22.30 kanske så ringde min pappa till min mammas mobil kanske runt 20 gånger med 5 minuters mellanrum. Det enda han babbla om i telefonen var hur mycket han älskade oss och om vi älskade honom med en massa ljud i bakgrunden. Enligt honom var han på Mora parken och festade med sina kompisar. Han ville bland annat att vi skulle komma och hämta honom för att han var för full och lät ledsen men ingen utvav oss ville eftersom vi trodde han skämtade med oss. Sista gången han ringde var han utanför och ville komma in. Jag såg ut genom fönstret och såg honom kliva ur sin bil och vingla runt mitt på gatan medans han hade mobilen mot örat. Min äldste lillebror gick ner för att hämta honom. När han kommit in så börjar han fyllesnacka om hur mycket han älskar oss igen och vill att vi ska krama honom och vi tror fortfarande att han skämtar med oss. Han sitter ner i fotöljen och tittar på tv medans min minsta bror gång på gång ber pappa att gå och duscha för att vakna upp men han vill inte. Vid detta laget är han lugn och vi tror han skämtar. Sedan börjar min lillebror helt pötsligt att gråta av någon anledning och sen hör jag att pappa går ut. Han är kanske borta i en halvtimme eller mer och min äldre lillebor går ner för att kolla vart han tagit vägen. När jag kollar ut genom fönstret igen ser jag min far vingla fram med min bror bakom honom som leder fram honom och jag ser att min pappas jacka är dränkt i snö. Tydligen hade han ramlat i nån snöhög, vafan liksom?

De kommer in och efter ett tag går jag ut ur mitt rum för att se vad som sker. Jag ser att min pappa helt plötsligt sitter vid ytterdörrn här inne i lägenheten och han har däckat. Jag tänker vafan? Vi försöker ett hundratal gånger få upp honom och säger åt honom gång på gång att resa sig upp men han är rätt död. Han svarar lite ibland att han ska till jobbet snart och vi får inte upp honom alls eftersom han är så jäkla tung, han väger ju 100 kilo!! Jag blir jätte förbannad och skriker halvt åt min pappa att han är omogen och att han ska resa sig upp och lägga sig men ingen reaktion. Han rullar sedan ner vid hallgången när mamma har puttat bort han från dören. Han ligger där som en strandad fet valross och mumlar att han bara ska liggad är 5 minuter till och ska till jobbet sen. Jag blir skit arg efter en timmes försök att få upp honom så jag gör mig redo för att gå och lägga mig, Sen hör jag att de andra i familjen fått upp honom och leder honom till soffan. Han ropar på mig och vill att jag ska krama om honom igen och jag gör det kvickt och argt och går in i mitt rum. Sen däckar han igen. Imorse ringde han sina anställda på jobbet att han skulle stanna hemma.

Det var helt sjukt!!! Inte någonsin trodde jag att jag under mitt nästan 20 åriga liv skulle få uppleva av att någon av  mina föräldrar skulle ha en sån här snedriven fylla, aldrig någonsin!! Inte äns jag har hunnit uppleva en sådan fylla och han dricker kanske 3-4 gånger om året och dessutom är han över 50 år. Jag vet inte om jag ska skratta eller skrika av ilska. Det är inte ok! Iallafall inte så som jag höll på för att hjälpa honom utan att det gick. Jag får inte dricka alkohol för dem men det är ok att komma hem och totaldäcka när du är en gubbe? Tycker inte jag iallafall. Undrar hur de skulle reagerat om  jag kommit hem sådär? De hade nog inte varit glada. jag vill aldrig någonsin vara med om något sådant igen iallafall inte när det gäller mina föräldrar, aldrig i livet!